ja det är ett olivträd , hur kallt fick du i kallväxthuset där oliven ståd ?

KUL!..då vet jag det var rätt…

Det året som den frös bort var en kylig vinter med ovanligt mckt snö..antar att tempen där låg under 5+.

Den som nu klarat sig har sått i uterummet..MEN där är vi aldrig under vintern dock så är där varmare än kallväxthuset…hur kallt det varit för växten vet jag inte..men denna vinter som varit har ju varit mild..

du måste fått det mycket kallar under -10c -15c har du nog fått ,, då oliver behöver frost och klarar ca -12c -10c -15c jag har ett på friland i zon 1-2 och det finns fina oliver på friland i zon 1 vid kusten . deras vinter vila kan ligga runt -5c +5c och det ska alldrig gåå över +10c under vintern så trivs dom bra och blommar jätte fint

Ett kallhus är den sämsta möjliga plats under vintern. Bara torka och särskilt om de står i kruka. Oliver måste vattnas någon gång under vintern om den inte står i jorden. Oliver behöver inte ha frost utan kan övervintras på ett svalt men ljust ställe på vintern och vattnas någon gång under vintern. Men frost klarar den av under vinterhalvåret men måste inte ha frost. Olivodlingarna bedrivs ofta på ställen där det knappast blir frost annant än något enstaka år.

inte måste ha ,,,men trivs detså bättre med det .

den blommar mycket bättre om den får frost ,, det är allmänt känt när man odlar oliver . och jag har läst mycket om oliver . i Madrid finns där fina olivodlingar och dte är där man får bra oliver därav klimatet är bra där . dom blommar utan frost också men det bler ingen riklig blommning och oliver odlas i medelhavet och dom får frost i medelhavsländerna förutom kusterna som kan få lätt frost men som även har år utan frost men det gäller bara kusterna .

Ursprungligen odlades olivträden i Egypten och Palestina. Det lär finnas mer än 600 sorter av oliver och man odlar i större skala omkring 50 sorter. Flera sorter kan skadas allvarligt vid temperaturer under noll.

finns bara 2sorter dom andra är bara under arter av olea europea och alla underarter har samma gentiska kod som europea . det är bara olika sorter som ger olika frukter och växtsätt . och jag har läst att dom största olivodlingarna finns runt madrid i bergen .

Tror inte det var bra att plantan stod i kallväxthuset..men kan ju ha varit andra orsaker till att den dog..Nu har jag iallafall tagit lärdom så inga fler sådana plantor därute..

Den andra (uterumsplantan) trodde jag faktiskt inte skulle överleva vintern. Därför blev jag  oerhört glad när den inte så helt intorkad ut. Men jag trodde inte den skulle blomma..

GLAD är jag oavsett om den är palestinsk, europeisk eller nåt annat….

Sorter är inte det samma som arter utan det är samma som våra äppelsorter. Samma sak med våra äppelträd är härdigheten varierande från zon 0- zon 6-7.

Man indelar växterna i arter, underarter, former och olika namnsorter. Flera av våra kulturväxter förändras om de sås från frön och i stort sett uppkommer en ny sort varje gång man förökar en sådan växt med frö. För att få exakt lika genetiska uppsättningar och alltså samma sort krävs vegetativ förökning t.ex. sticklingar, avläggare eller ympning. Även bland vegetativt förökade växter kan få variationer genom regenering och mutationer. Äpple, päron och potatis är några välkända odlade växter som måste förökas vegetativt för att bli lika och bland de vilda växterna är maskros, skogsfibbla, daggkåpa och björnbär som är apomiktiska arter. 

vanligt träd som övervintrade i orangerierna i Frankrike, Holland och Sverige var olivträd.

nu menade jag genetisk kod i vad dom tål i kyla dne förändaras inte . det som ändras är växtsätt och m.m. som varje växt har som sin egen kod hur dom växer och blommor,frukter m.m. tar man sticklingar får den samma gentiska kod som mamman , men tar man samma väöxt fats frön frön så har den inte samma gentiskaväxt kod men den från frön tål ändå samma kyla .

 att en näckros är en vattenväxt är en kod den måste ha vatten men varje näckros har olika koder i sig men ändå har dom samma vatten kod av att leva i vatten . en öken växt har samma kod av att leva i öknen men enskild växtkod .

allså i en genetisk kod finns olika saker som växtsätt,vad den trivs med . stickling har exakt samma kod i växtsätt men även samma kod som alla andra av den arten i vad den kärver i miljö . en växt från frön har en annan växtkod men ändå samma kod i vad dne kräver av miljön m.m. bara för att dne kommer från frön emnas inte att en näckros kan leva på land  utan vatten koden är den samma som att dne måste ha vatten men utseende är inte sam a kod nu kanske jag upprepar mig men så har jag fått lära mig är det fel ursäkta

 finns två olivträd olea africana och europea sen finns det då andra av europea som underarter och namn soter (som är speciellt framtagna för olivodling) m.m. den från afrika tål inte så mycket i kyla . men resten av dom tål som minst usda 9 oftast  z8  .

Jag skulle inte använda ordet genetisk kod. Alla växtarter har en viss variation på sina gener och en del av generna samverkar med olika omvärdsförhållanden och kan förändras efter miljön. I alla tider har människan arbetat med avel och tagit frön av de största och bästa plantorna. Därigenom har vissa ogynnsamma gener försvunnit eller blivit ressiva. Dessutom har växterna bildat mutationer med (colchisin) eller utan människans hjälp. Ibland har dessa förändringar blivit så stora att det bildas en ny art. På vissa platser har olika växter isolerats från övrig population och särskilda raser eller variter har utbildats (t.ex. nipsippan på Gotland som inte är riktigt lika som de som växer i Ångermanland).

Frosttålighet är ofta svårt att påverka särskilt bland örter, men även bland örterna förekommer en viss variation hos olika växter och i enstaka fall kan en ört bli härdigare och kan klara av grader under noll, trots att det normalt inte klarar nollgradigt (t.ex. tagetes). Bland växter som tål temperaturer under noll grader har frosttåligheten mycket större variation. Bland vedartade växter är frosttåligheten mycket mera komplicerat. Där är avmognaden mycket viktigt och en vedartad växt som är avlövad och väl avmognad skickar ner olika kemiska ämnen ner i rötterna och andra ämnen skickas upp i grenarna och fungerar som glykolen i bilens kylare. Denna avmognad har mycket stor variation inom samma art. En rossort kan gott och väl klara av klimatzon 8 medan andra knappeligen kan odlas ens på det härdigaste stället i vårt land. Inom samma art kan frosttåligheten variera från 5 minusgrader till 30 minusgrader. Bland vedartade växter är förmågan att förstå när avmognaden ska göras mycket varierande och beroende av minskat ljus, utebliven markfukt eller frost. Starten av avmognaden kan variera oerhört mellan olika inidivider inom samma art. Äppelsorten Golden Delicouse kan knappast odlas i Sverige men sorten Antonovka kan odlas i zon 6. I början av 1700-talet frös 99 % av alla fruktträd bort i Sverige och värst drabbades södra Sverige.

Släktet Oleum består av cirka 20 arter med sitt ursprung i Afrika, Asien och Australasien. Det odlade olivträdet (Olea europaea) anses inte ha funnits i vilt tillstånd utan är en framställd art av människan. 

Bland näckrosorna är våra arter som växer i vårt land mycket köldkänsliga medan arter som växer i bättre klimat är mycket frosttåligare. Våra näckrosor kan inte leva där det blir bottenfruset men sydligare arter klarar bottenfrysning utan problem. Näckrosen klarar ofta att överleva utan vatten men deras förmåga att växa kan vila ett år. Bladen är beroende av vatten och de kan snabbt anpassa sig till nytt vattendjup. En annan vattenväxt kabbeleka som normalt växer vid vatten kan mycket väl växa bra på torr jord men fröspridningen misslyckas där eftersom den behöver rinnande vatten för att sprida sina frön. D'ärför växer inte kabbeleka på torr mark utan människans hjälp. Det är mycket komplicerat med vilka krav en växt har för att överleva och hur en växt kan spontant växa upp på ett visst ställe. För fröspridning är pollinering och fröspridning viktigt och ibland avgörande om en växt kan uppträda spontant på viss plats. En del ökenväxter kan också leva på fuktigare mark men där kan förutsättningar för förökning vata obefintlig och då försvinner växten utan att lämna avkomma.

Olika lämpliga växtplatser är därför mycket komplicerat och en del växter kan bara existera på vissa ställen med männisans hjälp. Människans påverkan kan innebära att vissa arter utrotas utan att människan påverkar arten direkt. Exempelvis upptäcktes att n palmart inte bildade några nya plantor. Man kom senare på att människan utrotade en fågel på 1700-talet som behövdes för att palmens frön skulle kunna gro.

jag är mycket väl medveten om växters härdighet då min trädgård  är uppbyggd av mindre härdiga växter . jag odlar som sagt fikon,kalljordskrinum,oxalis,oliver,rosmarin,kamelia,palmer,kaktusar,yucca,passioflora,agapanthus,canna,dadelplam,lager m.m. på friland så som sagt jag akn det där mycket väl .

och näckrosen var bara ett exempel

hur som helst tål oliver vinter kyla och behöver frost för att blomma rikligt det är en välkänd medtod . det växer som sagt stora oolivodlingar vid madrid som får rätt kyligt och stora delar av medelhavet får frost och även afrika kan få froost i afrika och medelhavs länderna odlas ju oliver . och oliver trivs inte i varmtklimat