Suck… Hoppas du får bra tips, vi har samma problem. Det fungerar liksom inte att anlägga gräsmatta på en stenhård, sprucken, ljusgrå skorpa! Funderar på att beställa ett lastbilslass torv och försöka fräsa ned med en traktorfräs.

Jag har liknande problem med min gräsmatta på lerjord. Det jag tycker funkar bäst är att blanda jorden med grovt grus och kompostjord. Det gör den mer hanterlig så att den går att plana ut. Är marken någorlunda plan så tror jag det är bäst att lägga grus och kompost ovanpå och inte fräsa den. Om du fräser lerjord kan den vara svår att plana ut igen eftersom den klumpar sig.

Problemet med att lägga fin jord eller kompost eller grus ovanpå är de ofantliga mängderna du behöver. Några enkla kalkyler med överslagsräkning ger för 2500 kvadrats tomt:

Om du ska täcka med ca 5 cm massa över hela tomten, krävs ca 125 kubik jord/grus/torv. Det går väl ca 10 kubik per lastbilsflak, dvs du vehöver ca 13 lass för att fylla upp tomten med 5cm jord. Det dyra är inte jorden, utan frakten, och om jag minns rätt så kostade ett lass grus mellan 2 och 3 tusen. Dvs 13 lass skulle kosta mellan 26 000 (á 2000kr/lass) till 39 000kr.

Och då känns inte 5 cm vidare mycket att hurra för. Helst skulle man vilja ha det dubbla kanske, men det skulle alltså innebära som värst 70 papp. *shit* Ja ni fattar problematiken.

#2 Jo jag anar även jag att det är hopplöst att reda upp alla lerklumpar när man kört med jordfräs. Grannarna som fixade sin tomt för 10 år sedan sa att de jobbat med jordfräs och att de blivit tvungna att trycka sönder massor med klumpar med händerna då de inte gått att kratta sönder. Ett evighetsgöra sa de, och deras tomt är bara halva våran… *suck*

#2> Hur mycket/tjock med grus har ni krattat in?

har hört att man kan köpa sopgrus (dvs sånt grus som kommunen sopat upp från gatorna) till jättebilligt pris, och som är perfekt för sånt här. Men även här kostar ju frakten det mesta… så frågan är hur många lass man behöver, dvs hur många centimeter? Som det är nu är det faktiskt omöjligt att kratta ner något grus över huvetaget…

När Du kommer så långt att det är dags att så har jag i alla fall ett alldeles ypperligt tips som testats två år i rad på olika gräsmattor där vi hade sommarstugan innan.

Blanda det gräsfrö du väljer med HAVRE, alldeles vanlig sådan havre som man ger till hästar (dessutom billigt om man köper där foder säljs). Den skall vara okrossad.

Havre är ettårigt och kommer inte att finnas i din gräsmatta året efter, MEN det fina i kråksången är att det växer SNABBT (testa kattgräs i påse, det är sådan havre  fast dyrare!!!) och blir slitstarkt.

Det skyddar det riktiga gräset medan det får fäste och växer. Du får en BRA och tät gräsmatta väldigt snabbt.

Du kan utan vidare försiktigt gå och sedan använda gräsmattan redan efter två-tre veckor och du kan lättare klippa den även med tung motorklippare redan i början. Havren är mycket kraftigare än det vanliga gräset och fungerar som "armering" första året. Andra året är det som en vanlig gräsmatta för havren överlever inte.

Vi har lärt oss knepet av en bonde (han odlar havre) som sådde sin egen gräsmatta och började använda den så snabbt att vi inte fattade någonting förrän han avslöjade havretricket . Året efter gjorde han lika med vår gräsmatta (vi hyrde stugan av honom) och resultatet blev fantastiskt. Vi hade verkligen en gräsmatta att vara på hela den sommaren trots att den såddes kring midsommar.

Vilket underbart bra tips! Det måste jag prova. Jag skall just så gräs på en del av trädgården som vi har grävt om efter att ha lagt ner en jordvärmeslang.

På tung lerjord får man bästa strukturen på jorden om den höstplöjs och under vintern fryser leran sönder och jordstrukturen blir bra under förutsättning att man inte är på jorden när den är för blöt. Körning på blöt lerjord innebär cementliknande jord. Det räcker att bara gå på fuktig lerjord så blir det cement. Om man sår gräsfröet med havre måste gräset klippas regelbundet annars blir stubben onödigt vass. Varför inte blanda i lite ärter också så blir jorden också gödslad. Man kan istället också så ettårigt gräs tillsammans med vanligt gräsfrö. Använd inte timotejfrö till gräsmattan eftersom det kan bli vasst gräs och det kan bli svårt att gå i utan skor. Blanda gärna in vitklöver vid gräsmattesådden. Det tar något år innan plantor märks men gräsmattan blir slitstark och klövern gödslar gräset.

Tack för alla bra tips. Har hört om att blanda i vanliga grödor i gräsmattan av andra med, men då har det handlat om fleråriga växter, typ timotej. Men problemet med hö är väl att det växer mycket fortare och därmed får du världens göra med att klippa mattan  jämt och ständigt. Men havre borde funka bra, om det är ettårigt. Är själv bonddotter så att få tag på utsäde mm är verklgien inget problem.

Jo, det hade varit underbart om man bara kunde brummat in med traktorn och plöjt upp hela trädgården, problemet är ju bara de 30 björnar vi har på trädgården och dess rötter som isf skulle bli sönderkörda. Så vi måste hålla oss till mindre maskiner som jordfräsar där man lättare kan styra plöjningen.

#8> Ärter, vad menar du för sorts ärtväxter? Hur funkar dessa i en gräsmatta? Gödslar de bättre?

Fick ett tips av en kollega om att man skulle kunna odla någon sorts växt (hon viste inte namnet på dem) som skjuter ner sina rötter nästan en meter ner i jorden. Dessa växter skulle på detta sätt luckra upp jorden och eftersom de var ettåriga skulle de vara borta tills nästa år då man kunde så sin matta. Nån som känner till en lämplig växt för detta och hur det funkar i praktiken?

Har även hört det bästa tipset, att så potatis på hela gräsmattan. Även dessa lukrar upp jorden. Problemet är då bara att vår tomt är för stor och att vi då skulle få sätta hur mycket potatis som helst, varefter vi får jobba som djur för att få upp all potatis på hösten…hehehe… Får äta potatis hela vintern… *s* Iofs så vill väl potatis växa i sandjord, inte leråker…hmm.

Alla ärtväxter (och al samt några arter i Australien) har kvävefixerande bakterier på rötter som lite förenklat kan ta reda på kvävet i luften och omvandlar det till kväveföreningar som sedan fungerar som kvävegödsel. Det finns flera tänkbara ettåriga arter som t.ex. ärter, vicker, blodklöver (inkarnatklöver), perserklöver som fungerar som gödning åt jorden. Många av ärtväxterna har ganska djupt rotsystem.

Intressant. Tackar för den infon. Tror vi kommer köra på havren och lite ärter… låter mycket smart! Tusen tack! :)

Det finns säkert ett matjordslager överst, även om det ser ut som lera, så det kan ni så i. Se bara till att bearbeta jorden bra med harv eller jordfräs. Det kan också behövas kalkning då lerjordar brukar vara sura.

Vi har sått gräs vid vår sommarstuga i enbart bottenlera som muddrats upp från sjöbottnen. Vila över vintern och massor med kalk och sedan var det klart att så i.

Lerjordar är normalt inte sura jordar och jag vill avråda från kalkning före sådd eftersom kalken binder kvävet och det kan istället sluta med näringsbrist som innbär långsammare etablering av gräset. Dessutom har lerjordar en tendens att bli syrefattiga, vilket ger svag tillväxt och dessutom näringsbrist ännu sämre etablering.

Det är säkert skillnad på jordmånen på olika ställen, men här i kusttrakterna österom Bottenviken har vi sura lerjordar som behöver kalkning:

http://www2.slu.se/forskning/fakta/faktajordbruk/pdf02/Jo02-07.pdf

Jovisst finns det sura lerjordar men sandjordarna på samma områden är normalt surare eller mycket surare. Att kalka en lerjord innebär dessutom större kalkbehov än hos sandjordar med samma pH-värde. Lerjorden har större buffrande förmåga än sandjordar och blir därför inte så fort påverkad av försurningen.