Vedaska innehåller samma blandning av nyttigt och onyttigt som naturen i allmänhet. Det finns oändligt många diskussioner om det. Kontentan tycks vara att lite aska är ok till det mesta men stora mängder koncentrerat är inte bra. Var försiktig med potatislandet (kan ge skorv) och surjordsväxter (typ rhodendron). Aska innehåller fosfor, kalium och kalcium.

Jag får massor med vedaska under vintern och lägger den ovanpå snön på såväl rabatter som gräsmatta. Ser lite lortigt ut då förstås men jag vill gärna tillvarata ALLT. Komposterar också allt organiskt avfall.

Blir mer och mer tveksam om askans ev nytta. Det är lite min iver att ta till vara allt som gör att jag spritt den ovanpå rabatterna. Och att den ska hjälpa framför allt rosorna att avmogna (stanna i växten) inför vintern. Känner mig så osäker att jag nu går upp med den i min skogsdunge.

Grillkol ska man definitivt INTE använda på det som man vill ska växa.

Min mans mamma använder vedaska på sin lökodling och får jättestora och fina lökar av det. Så jag skall testa det på några för att jämföra.

Min mamma lade vedaskan på krusbärsbuskens jord, skulle vara bra mot mjöldagg. Askan innehåller kisel och kalium. Om det hjälper mot mjöldagg är jag inte riktigt övertygad om, men jag har fortsatt att sätta ut askan ung. 1 gång per sommar och busken har överlevt, ibland med mindre och ibland mer mjöldagg.

Talade med en trädgårdsmästare på mässan i Stockholm förra helgen. Han sa att till blommande buskar och växter så är näring som innehåller mer kalium än kväve att föredra, och har man lövträaska så kan man gödsla sina blommande prydnadsbuskar med det. Som tex Rosor. Obs: Han poängterade att det ska vara från lövträ! Jag tror att aska från barrträ som gran och tall innehåller terpentin.

En annan anledning att gödsla med kaliumrik gödning är att kväverik gödsel som tex dynga, främjar tillväxten. Av den anledningen ska man helst bara ge sådan gödsel i början av växtsäsongen, och gå över till kaliumrik gödning senare på säsongen (från midsommar???) för att ge växterna chansen av avmogna inför vintern.

Precis - och vi eldar med vad vi har. Och det är ved från både gran, tall och lövträd. Och vi kommer knappast att kunna börja sortera veden efter vad blommor och buskar vill ha. Så jag kommer att fortsättningsvis vara mycket försiktig och sparsam med askan.

Vi eldar mest med granved. Har dock funderat på att göra några brasor utomhus med enbart björk (kanske ungarna vill grilla korv till lunch utomhus i en vecka framöver, månntro?) och ta tillvara på askan.

Maken blir lite upprörd när jag talar om att källsortera veden

*haha* Säg att "nu tänkte jag vi skulle ta och göra en liten brasa ute och mysa lite…" Och så är du lite påpasslig när vedpinnarna ska fram:) Det går ju inte åt så stora mängder aska.

Jag gör ett försök!

Aska är i stort sett de näringsämnen som växterna har tagit upp från jorden lite förenklat. Aska av åkerfräken som växer på kiselfattig mark innehåller extremt mycket kisel och samma sak gäller för ljungaska som växer oftast på kalkfattig mark och innehåller mycket kalk. Lövträdsaska är att föredra men även barrträdsaska är nyttigt för de flesta växter. Surjordsväxter såsom rododendron (gäller ej rhododendron hirsutum som är kalkälskare men säljs mycket sällan i handeln), blåbär, lettiska druvor, syrenhortensia mfl. bör man undvika aska, eftersom det ger kalkeffekt. Till potatis ska man helst inte använda aska i mindre mängder eftersom pH-värdet kommer upp till lämpligt PH-värde för att det ska uppstå skorv. Ska man använda aska till potatis ska man ge dem stora mängder så att pH-värdet närmar sig 8. Askans innehåll av kalium påskyndar avmognaden och förbättrar härdigheten för buskar och träd liksom även gäller kalk eller kalkrik mark. Alla bär vill gärna ha kalium och askan förbättrar skörden och kvaliten på bären. Mot mjöldagg fungerar också aska, men askan ska tömmas direkt uppifrån i busken och helst innan det har blivit kart. Genom askan förhöjs pH-värdet och mjöldaggssvampar trivs bäst i lägre pH-värden. Gödsling och spridning av kalk eller aska bör inte sammanfalla eftersom kalken binder kvävet i gödseln. Kvävet försvinner inte men man får inte nyttan av kvävet förrän om något år.  Använd vedaskan som näringsämne  och ge i första hand mindre härdiga buskar och bärbuskar av askan. Vedaska från träd som har växt på förorenad mark bör inte användas som gödsel eftersom det kan bli koncentration av giftiga ämnen.

Tack för den utläggningen Björnen. Jag känner mig lugnad. Då har jag gjort ganska rätt hittills. Det är mest under vintern som vi eldar fligtigt i vår kamin och jag har fördelat askan lite här och var i tunna stråk. Under sommaren eldar vi knappast alls.

Instämmer med Christina! Ska försöka komma ihåg att använda mig av lite aska i trädgården, vi värmer ju upp hela huset med ved via en panna och ackumulaturtank så det blir en hel del aska.

Har hittills bara använt aska från våra risbrasor utomhus. Den har jag strött vid bärbuskarna, fritillariorna och madonnaliljorna, som alla gillar aska.

Det verkar som man kan använda askan till betydligt fler växter.
Tack för fackmässiga råd, Björnen.