Finns ett par artiklar om bondepraktikan inne på svensk natur. Har själv inte läst dom men kika även där.

#1 tusen tack för ditt svar ska titta där oxå….

Det finns en vägg- almanacka som heter "väderkalendern, med bondepraktikan". Där står mycket om väder och gamla tecken. Där finns även plats för egna noteringar om vädret.
Finns i bokhandeln, annonser i tidningar eller direkt från förlaget.

Tyvärr är många av bondepraktikorna skrivna ursprungligen efter tyska förhållanden och delvis efter den gamla kalendern.

#3..#4..ställer samma fråga till er…ni kanske är duktiga och kan utse själva i jord och väder…är väldigt intreserad av vad man kan avläsa…..

#5 I min ungdom fanns det en gubbe här i byn som spådde väder, han var även slagruteman och gick omkring och visade var det fanns vatten ådror i marken när det skulle grävas vattenbrunnar.

Hans spådomar om vädret stämde ofta och utmärkningen av brunnar stämde alltid.

Men hans kunskaper dog bort med honom. Jag ångrar att jag inte lyssnade mer på hans berättelse om vädret. Det enda som jag lärde mig av honom och kommer ihåg är några lokala tecken och märken i naturen, som rör nederbörd och hur åskan går.

Att förutspå ett kraftigare lågtryck är inga problem för mig, det känns i kroppen.

#6#  ja då är vi lika kloka.jag ångrar oxå att man inte tog till vara på de gamlas sätt att tolka väder och vind.m.m….ja  att förutspå kraftiga lågtryck  är heller inga problem för mig.som du skriver känns i kroppen…

Låg/högtryck kan man titta på svalorna om.

Kommer tyvärr inte ihåg, om insekterna svalorna jagar, flyger högt vid högtryck eller lågtryck.

Det sägs, att om svalorna flyger lågt, så blir det regn.

Det sägs också att om det är rodnad på himlen på kvällen blir det fint dagen efter men om rodnaden syns på morgonen så blir det fulväder innan kvällen!

Jag har inte hört att kvällsrodnad ska ge fint väder dagen efter. Enda jag hört när det gäller kvällsrodnad är att det ger klart väder på natten.

Men när det gäller morgonrodnad så har jag hört samma. Att det blir nederbörd under dagen.

ja om svalorna flyger lågt blir det regn och flyger de högt så blir det fint väder….det finns en speciell larv som man kan läsa av på vår och höst kanten..och se hur skördarna blir….jag måste få tillägga här att jag nyss har fått 2nya vänner som följer mig vart jag går..1ekorre och en rävblir kanske en kall vinter???

Jag behärskar mycket av den gamla kunskapen om olika tecken för hur vädret ska bli. Endast spådomar om 1 eller allra högst 2 dygn är någorlunda säker. Övrigt har högre osäkerhet men någon sanning finns det i alla fall många gånger genom större sannolikhet. Tyvärr är detta ämne alldeles för stort och omfattande att gå in på här. Det tar alltför många dagar att sammanställa denna kunskap och dessutom är det många saker som gäller mer eller mindre lokalt genom vårt lands olika geografi och förhållanden.

#13 jag måste få säja att jag själv har fått ta del av mycket..jag får lov att säja att man kan läsa av väldigt mycket på himlen ..ja, som du skriver för 2dygn framåt…min synpunkt på det hela så spelar det ingen roll vart på kartan vi befinner oss i …I det man avläser finns ju överallt…men som du skriver det är olika tider på olika platser..Just nu är jag mycket int av vad som djur kan ge oss att förstå….m.m.

En sak när det gäller väder. Och det är ju numera veteskap. Att man kan kika på molnen. Finns inne på svt:s väder en sida om moln. Ett sorts moln som man kan avläsa för ca 24 tim är ett moln som är väldigt tunna/skira/lätta moln som kallas fjädermoln eller slöjmoln med krok. När man ser dom så blir det nederbörd inom 24 timmar.

En annan sak som åtminstone gällde förr, inte tänkt på om det fortfarande är så. När det blåser och bladen vänder baksidan upp så blir det regn inom 1 tim.

Djur har nog mycket att lära ut om de bara kunde tala. Vi har kor här på gården, och söker de inte skydd under träden när det börjar regna så blir det oftast regn som varar länge. När vi hade höns så var det samma beteende. De måste ju skaffa föda, så det är lika bra att bli blöt med en gång.

förlåt mig men jag måste skratta åt ditt inlägg…..djur talar????när oväder närmar sig har jag för mig att de ställer sig tätt intill varandra….eller när jorden rör sig så söker de sig tillvarandra och söker sig längre bort..helt facinerande…vi människor skulle lära oss mer av vad djuren…..

Kul att kunna glädja någon.

De kortsiktiga prognoserna på 1 dygn är ganska lika oavsett var man befinner sig. De längre prognoser är mera geografisk beroende (höjder, vattendrag, närhet till sjöar och hav osv.) och varierar beroende på geografiska omständigheter mera än vid vilken breddgrad man bor.

#15 Jag har för mig att man med dessa lätta moln kan säga både om det blir  bättre och sämre väder!

När ändarna böjs uppåt blir det högtryck och när dom böjs neråt är det lågtryck på gång!

Tilda-T jag hade ingen aning om det. Utan bara sett att det förebådar regn. Får hålla utkik på molnen nästa gång och se.

-
Sen nåt som visar att det är lite olika talesätt geografiskt. När det gäller rönnbär och snö. På vissa håll så säger man att mycket rönnbär så blir det mycket snö. På andra håll tvärtom att mycket rönnbär blir lite snö. Och att mycket rönnbär och mycket snö ska vara så att fåglarna har tillräckligt med mat. Och att mycket rönnbär och lite snö ska vara för att träden inte bär tyngden två gånger. Så vem ska man lita på. Nu har det väl framkommit att det inte går att säga vare sig det ena eller andra för hur mycket bär det blir beror på föregående sommar om dom kunde sätta blom.

En annan sak då när det gäller djur. Nu kommer jag inte ihåg vilket är vilket. Men att om skatorna bygger bo högt så ska det endera betyda att det blir en regning sommar eller en solig sommar. Kommer inte ihåg vilket.

http://user.tninet.se/~ccg793u/Bonde/maj.htm

Varsågod!

Kikade in på din länk. Och upptäckte en sak som inte stämmer här i södra dalarna i alla fall. Det står på den 14/5 att man inte får nå mer frost eller snö.  Stämmer inte här. Runt 6/6 i stort sett varje år, finns några undantag, så har åtminstone vi nåt som kallas järnnätter. Brukar vara 3 dygn och dom nätterna så är det frost nattetid. Sen har det vid nåt tillfälle snöat på midsommar, men det hör till ovanligheterna.

Så antar att det hör till det bjornen sa. Att det skiljer sig en del geografiskt.

Järnnätterna infaller 5-9 juni och midsommar är ofta frostrisk. I slutet av juli kommer skrätsjenätterna och även augusti har riskabla nätter, dock utan namn vad jag vet. I år har det varit frost hos mig både juni, juli, augusti och september. Just nu 2 minusgrader. Inga frostskador dock förrän i går natt.

Kan inte påminna mig att vi haft frostnätter nån gång varken i juli eller augusti.

Haft minusgrader både natten till igår och natten till idag båda på ca 2 minus.

I natt var det -4,5 grader och jag missade att slå på frostvakten i växthuset och förstörde massor med halvmogna och gröna tomater !!!!

Lite roliga väderspådomar från min väderalmanacka:

"Om göken gal länge så blir det en lång sommar."

"Ligger spindelväven kvar i tre dagar så blir det tre veckors uppehåll."

"Gäspar hästen får man räkna med regn."

"Blommar mjölkblommor rikligt blir det en regnig höst."

"Om snön faller på gamla lövet skall den även falla på de nya."

"När juldagen infaller på torsdag blir det god vinter, blåsande      vår, god sommar."

"Aprilväder och barnarumpor kan man aldrig lita på."

"Östanvind och kärringträta börja med storm och slutar med väta."

 Härliga gamla visdomar som kan tänkas slå in då och då!

Jag tycker bäst om den med gäspande hästen!

#27ja, de gamla visdomarna slår in ….och oftast stämmer det…man ler……Men jag måste säja att det är upp och ner med det mästa när det gäller blommor och djur..Det är skrämande när man tänker tanken var vår jord är på väg….

Vädret har  varit varierande hela tiden, men mycket har man glömt eller också är det så länge sedan. Från göteborgstrakten finns det uppgifter om flera frostfria år under de sista tusen åren (jag minns inte om det var 4 eller 6 år). Före kristiderna var det milt väder och under krigsåren stränga vintrar (fransk-tyska kriget och de bägge världskrigen). Ett år blev det ingen sommar. Under sista nödåren (1866-1868) så regnade all skörd bort ena året, det andra frös skörden bort och det tredje torkade skörden bort. Det är lite oklart vilken ordning då det finns lite olika upgifter om det.

Även från min horisont började lövsprickningen i januari ett år och ett annat år plöjde man i januari. Ännu ett andra så ropade göken på isarna. (1800-talet).