Nu är alla vinbär mogna hos mig. Ungefär hälften har jag plockat och gjort gelé och sylt och marmelad. Krusbären fick åka direkt in i munnen.

Hallontårta har det blivit två ggr i veckan på sistone och bigarråer och körsbär har vi ätit i kapp med fåglarna. Ja jag såg diskussionen om namnen, men själva har vi av gammal hävd kallat de gulröda för bigarråer och de mörkröda för körsbär, även om det inte är helt korrekt.

Känner mig så jordnära när jag skördar och syltar. Tänker på min mormor som gjorde av det av nödvändighet och som också höll får för att ge barnen vantar och varma strumpor till vintern. Och hade ett linfält för att få lakan och handdukar. Hur hann hon med? Är så ledsen nu att jag inte frågade ut henne mer när hon levde om hur hennes liv var de svåra åren runt 1910-20. Var totalt ointresserad när jag var ung. Tror t o m att jag inte tyckte det var 'fint' att de kämpat så hårt, när jag då umgicks med folk som hade mor- och farföräldrar som tvärtom längtade tillbaka till de tider då 'alla' hade hemhjälp.

Spårade visst ur lite…