Enligt min svärson som jobbar med skogsbruk, kan man inte beskära björk. Då dör den. Men jag vet inte om detta är sant. Det bästa är nog arr kontakta en arborrist (trädbeskärare) för att få besked.

Jaha?  Det borde ju gå eftersom jag sett många som formklippt sina björkar, till halvklot bland annat. Har även sett björkar där vissa grenar tagits bort. Får kolla med nån "trädgårdsnisse" när de tror bästa läget är.

Den är iaf inte vacker som den är nu. Så i värsta fall får vi, om den inte skulle klara det, plantera en ny.

Tack för svar i alla fall! :)

Rent allmänt ska man undvika beskärningg av björkar och aldrig formklippa dem, det påverkar livslängden. Men liksom alla träd bör man ta bort grenar underifrån så att det blir en fin stam. Björk ska beskäras efter midsommar och fram till hösten. I litteraturen sägs att björk kan beskäras fram till december. Jag anser att det bör göras senast september/oktober. Det finns ju variation var vi bor någonstans. Vid vinter eller vårbeskärning blöder björken och den kan ta skada av det. När man behöver såga ner en björk som inte ska ge rotskott är det lämpligt att göra det på vårvintern, då rotsystemet blöder så kraftigt att rotskotten kan utebli.

Ja, det var just blödandet jag var orolig för. Då får vi vänta ett tad med uppsnyggningen.

Tack snälla, för tipsen! :)

Bor i zon 7 tar bort grenar av björk i slutet av augusti, det är lätt då att se vilka grenar som ska bort, och då blöder den inte alls, den slutar nog blöda när löven är färdigutvecklade. Är man osäker kan man skära ett snitt och kolla om den börjar sava. Men var samtidigt snäll med träden.

Man har förr använt björk till lövtäkt/hamling och intressant nog lever hamlade träd ofta längre än inte hamlade träd!  Traditionelt gjordes hamlingen på eftersommaren, så askfisens augusti låter bra.  Träden tål bäst beskärningen/hamling om man börjar senast när trädet är ca 10 cm tjockt.  Är det ett äldre träd som alldrig beskurets tidigare är det större risk att det dör om man tar bort mycket i en omgång.

Savningen är ju näring som är på väg upp från rotsystemet till lövet och savningen upphör när bladen är färdigutvecklade och då börjar näringsflödet att gå i motsatt riktning. Men före Botvid har inte så mycket näring gått ner i rotsystemet utan just då är trädet som skörast. Efter Botvid är näringsflödet nästan uteslutande från bladen till roten.

Björk har inte varit något vanligt hamlingsträd, då den ger dålig nyskottproduktion. Det är klart att man har även tagit lövkärvar från björken. Men vanligare har varit sälg, al och rönn som ger mycket nyskottsbildning.

Tack snälla ni för alla svar!

Då är det bara att vänta in rätt tidpunkt då …och fortsätta planera för resten av tomten så klart! :)

Tack ännu en gång!

Då har man fått lära sig nåt nytt. Har en del björkar med lågt växande grenar som är lite förtretliga. vi putsar av lite till hösten då. Man tackar. Fast vi brukar ta av lite grenar till midsommar, perfekt till att "löva" med.

#7: Vilka träd som varit vanliga för lövtäkt varierar runt i landet! I Värmland har björk varit ett av de vanligaste träden att använda för lövtäkt.  Norrut har sälj och även rönn som du nämnar varit använt och längre söderut har man oftast föredragit lind och ask.  Al som du nämnar har jag däremot alldrig hört talas om i lövtäktssammanhang då djuren inte gärna äter al (möjligt väldigt hungriga getter men inte annars).

Häromkring har aldrig björk hamlats, men däremot har man tagit lövkärvar av björksly eller stubbskott. Färskt björklöv togs däremot men inte som form av hamling utan man tog från enstaka träd oftast bara en gång och gavs till söerna. Hamlade träd har varit sälg, rönn och gråal. Hamling innebär ju skörd varje eller vartannst år. Här har det varit vanligast att man hamlade träden vartannat år. Klibbalen är så pass ovanlig att det inte har använts. Löv plockades från rönn, björk, asp och gråal och ingick ofta i sörpan. Torrt löv av gråal äts åtminstone av korna men det bör uppblandas med övrigt löv. Lövkärvarna kunde bestå av ett träslag eller flera vilket var bäst.

Jo, även i Värmland kom större delen av lövfodret från sly och rotskott från utmarken (mest björk och asp) som du nämner uppe från er, i mindre utsträckning från hamlade träd i inägan som varit mycket mer utbrett längre söderut.  Hamling behöver inte betyda skörd varje eller vartannat år, utan det vanligaste är ca 5 års intervall mellan hamlingarna.

Jag letade upp en liten skrift om hamling och hittade där även uppgifter om al.  Det står att al är bland det sämsta lövfoder, men ansågs vara en bra midicin mot leverflundra! 

Av de få äldre hamlade träd som finns kvar i Värmland idag är en relativt stor andel björkar. Vi brukar rekommendera hamling på dessa med 5-7 års mellanrum och vid traditionell lövtäktstid i augusti.  Om träden inte varit hamlade väldigt länge behöver man bedöma från fall till fall om det är lämpligt att återhamla/restaurera och hur.  Och för att återkomma till frågan i tråden :)  så beror det lite på hur gammal björken är och om den tidigare varit beskuren och hur länge sedan det i så fall var och hur man vill beskära…

citerat från klaus vollbrecht, gustaf alm och han veltmans (ja han heter han) bok beskärningsboken:

björkar behöver sällan beskäras. man kan stamma upp träden till önskad höjd. beskärningen genomförs under jas(juli-september). skada inte barken i onödan. bortskavd näver återkommer aldrig.

det är väl bara att göra som vanligt vid beskärning, spara en par millimeter utanför grenkragen.