Den ska du nog hoppa över - citat;

Digitalis purpurea, fingerborgsblomma.
Gammal medicinalväxt som innehåller starkt hjärtaktiva glykosider. Även andra fingerborgsblommor innehåller glykosider, så de är inte lämpliga i barnmiljö.

Då får det bli att vänra ett antal år. Men den som väntar på nåt gott…

Men hur ofta hör man om förgiftningsfall med vanliga växter inblandade? Jag för min del tror att de smakar räv… Även om barnet plockar buketter - äter hon dem verkligen?? Men jag är inget saningsvittne, talar bara om hur jag resonerar.

Gick genast ut och smakade på Fingerborgsblomman - dvs jag tuggade på ett blad och en blomma och spottade sedan ut. De bränner inte på tungan - tyvärr.

Mina barn växte upp med Stormhatt och Röd Flugsvamp och allehanda giftiga saker i sin omgivning. Och jag hade inte barnsäkra lås på underskåpen i köket, där jag hade bl a  maskindiskmedel. Jag minns inte, hur jag bar mig åt då. Har en känsla av att jag alltid såg dem ur ögonvrån när de var riktigt små. Men det kan jag väl inte haft tid med?

Barn är så olika. En del vill uppleva det nya genom att smaka sig fram. Andra stoppar ogärna något i munnen.

Hon brukar aldrig äta dem, bara lukta o njuta! Jag tror jag fött en riktig trädgårdsentusiast:) Möjligtvis kan jag trycka in några i mitten av mitt relativt stora stenparti där man liksom inte kommer in! Jag har heller aldrig haft lås osv, det är nog så att man har ett antal ögon fler i barnaåren. Nu har vi ju en bäck genom tomten med som minstingen, 1 år närmar sig farligt fort hela tiden. Kanske en hundkrok med koppel gäller ett år framöver:)?

Bäcken tror jag också är farligare än blommorna. Jag har sjötomt och berghällen ner mot sjön är slipprigt hal av alger. Här minns jag i alla fall att mina småpojkar ständigt gick i flytväst om sommaren. Den gamla sorten med stor krage. Kragen tog också emot om de halkade och föll bakåt.

Problemet här hemma har varit att där blad och bär är ätbara att de som liknar dessa också provsmakas och för barn att göra skillnaden är ju inte lätt - "men mamma den ser ju likadan ut". Nu har vi ju inget giftigt hemma så det har inte varit någon fara.

Och att barn börjar att äta på en blomma de är nog inte så många men att att "laga mat med blad och diverse" förekommer ju desto oftare och att ett å annat blad kanske försvinner vid den "måltiden" är väl inte ovanligt?

Vad jag vill ha sagt är väl egentligen att om något är giftigt så tycker jag man ska undvika det helt . När det väl händer en olycka så sker den sällan eller aldrig när man är där och kan avstyra den oavsett faror och konsekvensen av dem kan man vara utan. - I egenskap av barnsjuksköterska och inte moralkärring

Du har helt rätt Lise-Lott, tack för omtanken:) Som sagt den som väntar… Det finns ju fler vackra växter som får uppta platsen så länge!!!!

Kanske läge påminna om den här tråden, där vi räknade upp giftiga växter.

Och den här

Men det finns ju flera gifiga växter som man kanske inte tänker på som man har i trädgården. Jag viste ej att Irisen var giftig.

Visste inte heller att Iris är giftig. Sedan finns det ju grader av gifitighet. Riskfaktorer är förstås de växter där växtsaften INTE svider och bränner på tungan. Smakade ju igår på min Fingerborgsblomma och den hade bara allmän grässmak.

Här en lista över vilda och förvildade giftiga växter. Utmärkta Linneus som vanligt. Lägger den bland länkar.

Mycket bra! Tack för det.

En till länk där växten är klickbar för information

Nu ligger den länken också där. Vilken bra vi länksamling vi får ihop med gemensamma krafter!