en blid hjälper mycket om man ska vetat namnet på något :) finns många blommor i världen vet du

Hihi.. jag åtgärdade det så snart jag såg att den saknades! 👍

Den heter gulsporre. Har för mej att den är släkt med lejongap. Jag tycker också att den är så fin, och har planterat in den på min kolonilott tillsammans med en del andra fina vildblommor.

Tack för svaret Tant Grön! :) Jag är också mycket förtjust i våra vilda blommor och glädjer mig varje år som de börjar att blomma! :)

Så intressant.. :) javascript:nicTemp();

Vilken intressant länk. Fick en idé om att försöka korsa lejongap med gulsporre och kanske få fram ett lejongap som klarar den svenska vintern.

Det vore något det! 🌺

Gulsporren som finns både vildväxande, men har även odlats åtminstone norrut. Spontana korsningar mellan gulsporren och strimsporren finns på Öland. Någon korsning mellan lejongap och gulsporre lär inte lyckas även om de är släkt med varandra. Lejongap kan ibland övervintra utomhus, men kan odlas som krukväxt på vintern som kanske ger lite blommor till jul.

Jag har lyckats att övervintra lejongap i växthus milda vintrar. Synd att man inte kan korsa med gulsporre.

I Gävle övervintrar lejongapen flera år i rad beroende på vintern . Det är värt ett försök iaf de blir stora fina exemplar som börjar blomma mycket tidigare .

Lejongap övervintra i Skåne också kan jag berätta :)

Jag förstår inte varför en korsning mellan lejongap och gulsporre inte skulle kunna lyckas? Härdigheten hos moder- eller faderplantan har väl inte någon betydelse för en lyckad hybridisering? Det är ju under blomningssäsongen korsbefruktningen sker och därefter frön som sparas för att drivas. Frågan är väl om avkomman kommer att bli härdig och fertil (fertiliteten behöver i och för sig inte innebära något problem då det finns andra sätt att föröka än med frön)? Hybrider mellan olika släkten inom samma familj finns det redan exempel på t ex klockvippa, murgrönsaralia och leylandcypress. Så, i teorin är det fullt möjligt.

Hybriden blir såklart en egen art och kommer att heta något annat än föräldrarna - lejonsporre eller gulgap kanske. ;) Sedan är det ju, som sagt, inte säkert att man per automatik får fram de egenskaper man eftersträvat med hybridiseringen t ex en härdig "lejonsporre" som ser ut som ett lejongap utan det kanske blir ett icke härdigt "gulgap" istället. :)

Om man nu verkligen skulle vilja ta fram ett härdigt lejongap får man nog istället använda sig av GMO. Personligen tycker jag att de fina var och en på sitt sätt som de är. Fast det är ju t ex alunrot och alunrot och spetsmössa också förstås och deras avkomma klockvippan är bedårande. :)

För att korsningar ska lyckas måste växterna vara närbesläktade och många korsningar är inte fertila. Jag är övertygad att man skulle ha provat att korsa dem under slutet av 1800-talet när man använde colchicin i korsningsarbete som stimulerade genförändringar. 

När det gäller korsningar gäller att arterna har samma kromosomantal. Man kan experimentera med diploida, triploida eller tetraploida former för att lyckas bättre med korsningarna.

Säkert går det att korsa de bägge arterna, men om inte några fertila frön bildas ger ju inte korsningen något resultat.  

Med GMO kan man mixtra till många växter, men då borde man ta härdigheten från någon ännu härdigare växt. Det är dock en mycket farlig verksamhet som man måste vara extrem försiktig med. 

Peloria-formen av gulsporre är ju enastående fin och jag har inte hört talas om det hos lejongap.

#13
"Säkert går det att korsa de bägge arterna, men om inte några fertila frön bildas ger ju inte korsningen något resultat."

Svarar genom att citera mig själv:
"Frågan är väl om avkomman kommer att bli […] fertil (fertiliteten behöver i och för sig inte innebära något problem då det finns andra sätt att föröka än med frön)?"

Det du skriver (som jag har citerat överst) är såklart en självklarhet. Om inte moderplantan ger fertila frön vid hybridiseringen får man ju heller ingen avkomma att gro. Men, det var inte det jag skrev om.

GMO finns det många åsikter om och även om dess farlighet. Det var i och för sig inte det huvudsakliga i mitt inlägg utan mer ett påpekande att det nog i så fall skulle vara den metod som med största sannolikhet skulle ge det resultat man eftersträvade. Notera även att jag inte nämnde från vilken växt man i så fall skulle ta "härdighetsgenen".

Ett axplock länkar om peloria och lejongap:
http://fof.se/tidning/2007/3/aterkoppling-epigenetik-bakom-peloria

http://fof.se/textruta/monstergenen-gommer-sig

http://openi.nlm.nih.gov/detailedresult.php?img=2687777_jbiol123-4&req=4

http://www.nature.com/nrg/journal/v6/n9/box/nrg1675_BX3.html

Hej Björnen, tror du det kan gå om jag skaffar en Tidlösa?😃

Du skriver att du aldrig hört talas om den peloriska formen hos lejongap, men det står om den i länken som Erlingsdotter bifogade.

Darwin korsade peloriska lejongap med vanliga.

http://fof.se/tidning/2007/1/blomman-som-kunde-gjort-linne-till-darwin

Läs under "Monstergenen gömmer sig."

Det är olämpligt att ens experimentera med tidlösa, då den är så pass giftig och det kan genetiska skador även på den som sysslar med det. Det var populärt för drygt hundra år sedan men används inte numera.

Finns gulsporre att köpa?

Gulsporre är en vildväxt och finns överallt i naturen. Titta i diken och hagar. Finns även i stan. Den peloriska är nog ovanlig, iallafall har jag aldrig sett den här.

Frön av gulsporre finns nog i specialhandel att köpa. Den vanlig vild upp till södra Norrland. I norr ofta spridd från odlingar och inte ursprungligen vild. Jag har själv planterat in dem ungefär 50 år sedan. I år har jag mina två första bestånd av peloria-former av dem.

#17 Jajamänsan! http://www.impecta.se/sv/artiklar/gulsporre.html

Den peloriska formen ser väldigt vacker ut tycker jag! Tack för alla intressanta inlägg och svar här i tråden, jättespännande läsning! 🌺