# stackars kaktusen! Author: altavista den vet inte bättre än att blomma nu! ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) den var utomhus hela sommaren men tog in häromda´n  när det skulle frysa på natten, då slog ut blomknoppen. ## Comment 1 Author: Mervi Jag har också haft mina kaktusar ute hela sommaren, och de blir helt vilda. Har en stor bladkaktus som blommar med jättestora röda blommor. Och så  har det hamnat en rosa skott i samma kruka så det blir även rosa blommor på den. Novemberkaktusarna har precis börjat sin blomning efter utetillvaron. Så fina de är. ## Comment 2 Author: anki1 Jag har en julkaktus, som fått ett skott av en annan färg. "Huvudplantan" är rosa och sen a har det hamnat ett skott i som är orange. Den har inte varit ute. Den blommar inte än. ## Comment 3 Author: Åsa S Väldigt många katusar behöver en kylperiod på flera veckor för att bilda blomknoppar. jul/november/påsk kaktusar brukar vara såna. Att ha kaktusarna ute till långt in på hösten brukar räcka för att de ska få den köldperiod de behöver. ## Comment 4 Author: Brum-Brum Skall kanske inte blanda inn mej men även om min kärlek till kaktus inte är vad den var så kommer jag i håg en sak. Kaktusen har högre temperatur inni sej enn utanför. ca 10 grader och tål fölglig ca minus 10 grader kalt ute. Den kann så ute ett tag. Testa och ni blir förvånad över resultaten. ## Comment 5 Author: Tilda-T nu åkte mina novemberkaktusar ut på inglasningen som håller plusgrader men inte mer, ska bli kul att se om det främjar blommningen när dom tas in om någon vecka ## Comment 6 Author: Åsa S Någon vecka är nog tveksamt om det ger så stor effekt har för mig jag läst att kylperioden hos de flesta november/jul/påskkaktusar bör vara en 6-8 veckor eller så. ## Comment 7 Author: anki1 Hmm annars fick jag tanken att sätta ut mina kaktusar på balkongen. ## Comment 8 Author: flaxss Brum-brum - alla kaktusar tål inte -10c ,, lovar dig en del dör redan under +5c såsom tropiska kaktusar . många vanliga kaktusar vi köper tål bara ner till -4c och då ska dom stå torrt . ## Comment 9 Author: lightseeker mina julkaktusar, är vinterns nya projekt. Fick en planta och två nyplanterade skott av min mor, i våras. DOm har stått inne hela sommaren och nu ser jag knoppar som början till blommor. Läste på någon sida att, de känner av att det är vintertid och det är däför genetiskt betingat att dom blommor i november (gäller alltså jul/november-kaktus) skulle det då verkligen spela någon roll om dom stod ute ett tag, eller inte? Det här experimentet verkar spännande. ## Comment 10 Author: Bjornen Kaktusar eller kakteer som vill kalla dem har mycket olika krav och känslighet för kyla. Många tål inte ens nollgradig temperatur medan andra klarar en normal vinter även i Sverige. Jag har själv övervintrat en Opuntia i zon 6 med täckning mot fukt. Största problemet är fukt och regn under vintern. Vid Uppsala botaniska trädgård finns några arter av Opuntia planterade och de klara sig bra där under vintern. Bladkaktusar tål inte minusgrader och ska inte utsättas för temperatur under 5 plusgrader. De bildar blomanlag efter ungefär två månaders vistelse i svalare temperatur (12-15 grader) eller korta dagar. Vid extrema förhållande kan frostkänsliga växter överleva minusgrader. Dels genom att de är extremt torra (nästan döda) eller att upptining sker extremt långsamt. Vanlig blomsterkrasse har klarat 4 minusgrader efter veckors vattenbrist och även en annan gång då det var fyra minusgrader ute och det dröjde mer än ett dygn innan temperaturen steg till plusgrader igen genom intensiv dimbildning. ## Comment 11 Author: flaxss en växt klarar inte mer för att det blir torrt , utan den klara sin tolerans gräns bättre om det är torrt .  typ en öken växt som har en gräns på -10c . tål -10c om det är torrt , men har svårare att klara -10c om det är fuktigt . men bara för dte är torrt tål dne inte -15c helt plötsligt . ## Comment 12 Author: Bjornen Det är sammansättning i växtems celler som avgör frostkänsligheten och en växt som är i vila har en "bättre" sammansättning. Det fungerar ungefär som glykol i bilkylaren, men växterna laborerar i huvudsak med sockerarter. Vid extrem torka förändras växternas innehåll av vatten och därigenom kan risken för frostsprängning av cellerna minska. Även luftfuktighet har betydelse för frostkänsligheten och fuktiga blad kan skydda växterna från en första frost genom att vatten har så stora energitrösklar mellan sina olika faser (från flytande til fast form och likaså från flytan till gasform). Men om det går över gränsen så blir frostskadorma större om bladen är fuktiga. Under de extrema vintrarna i början på 1700-talet, då nästan alla fruktträd frös bort i hela landet, då sprängdes träden av kylan. Redan i september kom vintern med 20 minusgrader, när träden fortfarande var i full växtkraft. En växt kan i växande stadie frysa vid enstaka minusgrader, medan den kan klara 30 minusgrader i sitt vilostadie utan det minsta problem. ## Comment 13 Author: flaxss jo det vet jag att dne måste vila för att klara sin gräns . men det emnar inte jag ,den blir inte mer härdigare för att den står torrt den samma genetiska koden är den samma . bara att växten klara det bättre eller sämre sin gräns i kyla om den står torrare . som citrus odlare i florida sätter på sprinklarna under kalla nätter . vattnet skyddar växterna för det blir mildare . men då måste dom vara igång tills det blir på plus sidan annars så bildas dte istället is . ## Comment 14 Author: pyromanen #13 För att bli i Björnens liknelse med glykolen, som stämmer väldigt bra. Om du tänker dig att vattnet i kylaren dunstat bort men glykolet är kvar, då är glykolkoncentrationen högre och bilen tål -30.  Det är altså inte så att det finns en genetisk kod för varje växt som avgör specifikt vilken temperatur växten tål. ## Comment 15 Author: flaxss ja jag skrev innan att jag vet redan det med liknelsen , men du förstod inte mitt inlägg , tyvärr . och ALLA växter har en genetisk kod lika så alla djur . i den genetiska koden finns hur växten växer,ser,ut,blommar, OCH vad den tål i värme och kyla . MEN en växt måste invintra för ATT KLARA SIN LÄGSTA GRÄNS .slår en frost natt till mitt i sommaren kan trädgårds växter även bli skadade .  vad jag menar är att en växt tål inte mer i sin gräns bara för dens tår torrt , utan den tål sin tolerans gräns bättre om den står torrt . ## Comment 16 Author: pyromanen Jag förstod hvad du skrev, men det stämmer inte.  En av många genetiska faktorer som påverkar hur mycket kyla en växt tål är t.ex. koden som bestämmer sammansättningen på "glykolhalten" som växten ska ställa in sig på.  Det kan förstås vara en nivå under säsongen och en annan nivå när en växt är invintrat.  Men om växten får vattenbrist så kan det hända att den på grund av detta inte klarar att uppnå den "glykolnivå" som den enligt sin genetiska "instruktion"ska.  Det innebär en högre "glykolhalt" och att växten tål mer kyla än den normalt skulle göra.  Verkligheten blir effekter av både arv och miljö. ps. Jag är växtodlingsagronom, 160 högskolepoäng från Landbohöjskolen i Köbenhavn t.ex. i ämnen som genetik, växtfysiologi och biokemi. Jag nämnar inte detta för satt skryta eller något sånt utan för att vara ärlig och så att du vet att jag har litegran på fötterna. ## Comment 17 Author: flaxss men det är det jag menar !!! , den har en genetiskt uppsättning av vad den tål . hur man nu skriver det kvittar . att du säger halt och jag gräns kvittar väl . en växt har en gräns på vad den klarar i hetta och kyla . under perioden den växer har den en annan gräns . då kan den bli skadad av en lätt frost natt under sommaren som den skulle klara under vintern . då sockherhalten är annurlonda .  att den har en högre sockerhalt under torka kvittar , den har ändå en gräns i kyla att den förbättras av det gör ingen stor skillnad . som exempel en tropsik växt har en gräns på +5c . och en gräns på +40c . går det under eller över det mår den dåligt eller dör . står den torrt kanske den klara lägre . men den kommer ändå inte bli härdig i sverige hur torrt den än står . därav menar jag den blir inte härdigare . gentikst är det ändå . som med med washingtonia robusta står dom snustorrt tål den -12c annars bara -5c -2c . men den kommer alldrig klara -20c hur torrt den än står därav blir den inte häridgare . jag tror dig och är inte intresserad av att veta vad du gått för utbidlning . ## Comment 18 Author: Bjornen Härdighet är mycket komplicerat och klara temperaturgränser gäller sällan annat än när det gäller växtceller som sprängs vid frost. Den genetiska variationerna inom en växtart är ofta mycket stort. Där har proviensen en mycket stor betydelse, där det genom naturligt urval har uppstått viss tålighet för vissa förhållanden och det kan gälla t.ex. härdighet. Med selektering kan man förändra vissa egenskaper och det gäller naturligtvis även härdighet. Upprepade selektering och eventuell korsning mellan väl avgränsade selekterade raser kan ge förändrade egenskaper. Vår vanliga vårtbjörk. En planta från zon 7 har svårt att klara sig i zon 1 och naturligtvis även tvärtom. Där har även breddgrad och höjdläge en stor betydelse. Vid extrema förhållanden kan växterna bli stressade och mindre tåliga eller också blir det kemiska förändringar som gör att de istället blir tåligare. Vissa växter omvandlar sina beståndsdelar till annan sammansättning och de blir tåligare. T.ex. omvandlas potatisknölarna vid lagring vid temperaturer omkring + 2 grader, då omvandlas stärkelsen till olika sockerarter och smaken blir sötare och knölarna något tåligare för temperaturer strax under noll. Då temperaturen höjs sker omvandlingen i motsatt riktning och smaken blir normal igen. För vedartade växter är härdigheten mycket beroende på växtens förberedelser för vintern. Invintringen startar vid vissa temperaturer eller vid minskande dagsljus och oftast i en viss kombination. Exempelvis kan rosor som har härdighet av zon 2-3 mycket väl övervintra bra i zon 6-7, men har svårt att klara zon 4. Extrem torka som följs av intensiv regnperiod med tillräckliga temperaturer kan starta tillväxten trots att de redan har gjort förberedelser för vintern. Det är sällan någon växt är härdig till en viss temperatur, utom de som är känsliga för frost. Det är många omständigheter runt omkring som har större betydelse än just temperaturen. Luftfuktighet, blåsväder, sol, mulet, lufttryck osv. påverkar växtcellernas frosthärdighet. Lufttemperaturen har lite betydelse utan det gäller vilken temperatur de olika växtceller utsätts för. ## Comment 19 Author: flaxss för mycket att läsa , får ju ont i huet av det . men hur som helst , vi kan inte odla tropiska växter i Sverige för att dom har en gentisk gräns vad dom tål . hur torrt en tropiskt växt än har det så kommer den alldrig klara att växa här . samma sak gäller andra växter vi kan inte odla alla växter i sverige även dom som tål frost . jo dom har en genetiskt gräns i kyla och hetta . hur vida cellerna klara i olika miljörer är ointtresant det är ändå gente3ikst . ## Comment 20 Author: Buskiga_lisa Fattar inte nå´t av detta med härdighet hit och dit men varför ha ökenväxter utomhus???? klart olämpligt, ren tur att de lever! Är man det minsta rädd om sina blommer så har man väl dom inne hela året eller.