Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Aktiviteter och evenemang Annat som lever Byta-sälja-köpa - plantor och annat Fruktträd, bärbuskar och bärväxter Fröer och frösådder Gräsmattor, grovplanering och gödsling. Krukväxter orkidéer Krukväxter, utomhus och inomhus Pelargoner och speciella krukväxter Kulturväxternas historia Köksväxter, kryddor och läkeörter Lökar och knölväxter Vilda växter och ogräs Ohyra, skadedjur och sjukdomar Parker, plantskolor och evenemang Prydnadsträd, -buskar och klätterväxter Rabatter, perenner och annueller Rosor Sajten Trädgårdens byggprojekt Trädgårdsarbete i största allmänhet Trädgårdsböcker och -kurser Trädgårdsdesign, -trender och -prylar Trädgårdsmaskiner och -redskap Vatten i trädgården och vattenväxter Växthus, uterum och vinterträdgård Vad är det? Övrigt utan anknytning till trädgård
Rabatter, perenner och annueller.

Aklejor

2007-06-30 21:46 #0 av: Bjornen

Akleja är en av de populäraste växterna i trädgårdarna. Totalt finns det drygt 100 arter. Akleja tillhör de gamla klassiska växterna. Här följer en kortfattad beskrivning om några av våra aklejor.

  Klematisblommande akleja
Klematisblommande akleja

En gammal populär försommar blomma är akleja och i flesta gamla trädgårdar finns väl en och annan akleja växande i eller utanför rabatterna. Totalt finns det omkring 100 arter som växer på norra halvklotet och några även i södra Afrika. Den vanliga aklejan växer här och där förvildad sedan de införts från Centraleuropa som medicinalväxt och prydnadsväxt. Den vanligaste färgen på den förvildade aklejan är mörkt blå med dragning mot lila, men de finns också i ljusblå, rosa och vitt.

En gammal sort - dubbel blåvit

EN GAMMAL SORT - DUBBEL BLÅVIT

Som medicinalväxt växt användes akleja som sammandragande hudvatten. Avkok på frön användes mot gulsot, vattkoppor, mässlingen och skabb. Aklejan är svagt giftig och användningen som medicinalväxt har upphört. Aglegia beskrivs redan på 1100-talet som medicinalväxt och akleja är belagd på svenska språket 1538. Under 1600-talet tillskrevs aklejan 11 dygder. I Norden var aklejan helgad åt kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja och i det kristna samhället blev det ett Mariablomster.
Aklejan korsar sig lätt och det finns många olika korsningar i handeln. De har korsats så flitigt att man har svårt att kunna få fram vilken eller vilka arter det. Den som blommar först är japansk akleja (Aqulegia flabellata) som är en lågväxande perenn på omkring 20 cm höjd och oftast med tvåfärgade blå-vit blommor, som också finns i färgerna rosa-vit och vit. De blommar normalt under maj månad och kan ge en andra blomning på hösten. Den vanliga aklejan blommar normalt under juni månad och blommar för fullt nu. En nyare korsning som brukar kallas pastellakleja oftast med tvåfärgade blommor i olika kombinationer där ofta gult kan ingå. Den blommar normalt lite senare under juni-juli och en inkorsad art är guldaklejan (A. chrysantha) från Nordamerika som gett det gula färginslaget. 

Nora Barlow
Nora Barlow

 

En annorlunda sort är Nora Barlow som är en dubbelblommande sort med rosa och vita blommor men som saknar sporrar på baksidan. En del fröföretag har lanserat den son nyhet men den finns omnämnd redan under 1500-talet i England. Möjligen kan det var den som Linne såg i Gagnefs prästgård 1734 under sin Dalaresa. Några lite sydligare arter med annorlunda utseende och t.ex. klart röda blommor oftast från Amerika odlas också i trädgårdarna men de är ofta lite känsligare för vårt klimat och blir ofta kortlivade och vill ha torrt om fötterna under vintern.
 
Akleja är lättodlad och kan lätt sås från frön och gror lite bättre vid höst- eller vintersådd så att fröna får frysa. Den är variabel och ofta blir fröplantorna inte lika som moderplantan. Några sorter blir lik moderplantan medan andra blir oftare annorlunda.  För att få exakt lika som en speciell planta bör man ta rotsticklingar som tas på våren och sätts i krukor.

Aklejan har en djup pålrot och är därför lite svår att omplantera plantorna om de är stora. Större plantor bör först sättas i kruka om inte utomhusklimatet är gynnsamt. Mindre plantor är inte så svåra att flytta. Genom den kraftiga pålroten kan det lätt bli diverse olika insektslarver som äter på roten och ofta försvinner moderplantan efter ett antal år. Även blomknopparna angrips gärna aklejgallmygga som äter sönder knopparna. Dessa bör plockas och förstöras så att angreppen inte ökar. Genom att klippa av överblommade plantor ger de ofta flera omgångar av blommor och deras blomningstid kan bli lång. Unga plantor blir också kraftigare om de slipper använda energin till bilda frön.

De flesta allmänna aklejorna är lättodlade på de flesta jordar om än de tycker bättre om lite tyngre jordar som håller fukten bättre. På magrare sandjordar blir de ofta spädare och genom lite extra gödsling och vattning kan man få även dem att bli kraftigare och finare. De gamla aklejorna som finns bör man vara rädd om och man hitta plantor med enkla eller dubblas blommor. Även våra gamla aklejor förekommer som tvåfärgade och ibland kan man också hitta tvåfärgade dubbla blommor.

Anmäl
2007-06-30 22:22 #1 av: Bjornen

Artikeln ursprungligen skriven för tidningen Dalabygden.

Anmäl
2007-07-01 01:09 #2 av: Christina

Jag har pastellfärgade vanliga köpta som Biedermeier mix och Aquilegia vulgaris samt en planta Blue Barlow. Samt fröer som jag fått i gåva av en vän här på sajten. Älskar dem alla men har inte lyckats få dem att blomma om. Kanske väntar jag för länge med att klippa ned dem?

Din dubbla blåvita är helt fantastiskt fint. Finns den i handeln tro?

Anmäl
2007-07-01 23:30 #3 av: maggan

#2 Jag tog bort blommorna vartefter dom blommat ut och nu är det lika fullt med blommor och knoppar igen.

Anmäl
2007-07-01 23:50 #4 av: Christina

#3 Då ska jag göra likadant. Jag har klippt ner plantan när alla blommor blommat ut och det är kanhända lite sent.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.