Annons:
Etikettrabatter-perenner-annueller
Läst 21010 ggr
Bjornen
2007-10-25 11:36

Höstgentiana

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Till senhöstens blommor hör den intensivt blåblommande höstgentian som ofta blommar till snön gömmer dem i november-december. Vid stark fost ser blommorna lite medfarna men vaknar till liv igen när temperaturen stiger under dagen.

 

På hösten blir blomning allt magrare undan för undan. Men en säker och härdig höstblomma är höstgentiana (Gentiana sino-ornata) som brukar blomma under perioden oktober-november och ev. december. I år började den blomma ovanligt tidigt, redan i slutet av september, kanske beroende på de tidiga frostnätterna i augusti-september.

Hela släktet Gentiana anses svårodlade och många av arterna behöver endera kalkhaltig jord eller också är de kalkskyende. De flesta arterna är lågväxta, men det finns också några arter som blir meterhöga. Alla gentianor växer långsamt och det kan dröja många år från frö till blomma. En del arter bildar en kraftig köttig rot som används till medicinalväxt och har blivit sällsynta genom intensiv insamling.

Släktet omfattar omkring 400 arter och många av dem växer i olika bergs- eller alpmiljöer. I Sverige finns 3 arter av Gentiana och omkring 10 arter av de mycket närbesläktade släktet Gentianella.

De flesta arter av gentiana har blåa blommor och ofta en mycket stark blå nyans och en klarblå färgnyans heter därför gentianablå. Alla normalt blåblommiga blommorna har också en mer eller mindre sällsynt albinosform med vita blommor. Därutöver finns det också arter med blekblåa blommor som upplevs som en skär nyans och andra arter har bruna-brunröda eller gula blommor. 

Höstgentiana tillhör en lättodlad art som klarar sig i både kalkrik och kalkfattig jord och trivs gärna i lite sluttande mark där vattnet rinner bort från plantan. Finast brukar plantorna bli i lite tyngre jordar som ändå är någorlunda dränerade. De vill helst få stå orörd på sin plats och det kan bli rejäla lågväxande tuvor med tiden. Det mest värdefulla är den sena blomningen som ibland inte hinner avslutas förrän vintern kommer och gömmer blomningen med snö.

Även hos höstgentiana finns en albinosform med vita blommor som är sällsynt och knappast någon större prydnad i konkurrens med ev. snö. Även sorter med blekare blåa nyanser finns också, men nog bör det vara den starkt blåa färgen då allt annat blir allt blekare i färgen ju senare vi kommer på hösten.

Höstgentiana är relativt dyra att köpa som plantor, vilket beror på att de växer långsamt. De kan förökas med sina små frön, men det tar lång tid att få blommande exemplar och småplantorna är svåra att klara under de första åren. Frösådd bör göras på hösten eftersom de flesta och kanske alla gentianor kräver frost för att gro. De förökas därför bäst genom delningar eller sticklingar, men även dessa tar tid på sig för att bli stora. Förökning görs bäst på våren och lämpligen genom att plantera dem i krukor innan de sätts i rabatt. Man tar bäst någon del av plantans ytterkant och helst en bit som redan har rötter.

På hösten säljs ibland olika höstblommande gentianor, men tyvärr är inte alla helt härdiga i vårt klimat. Plantor med svagare färgnyanser är ofta inte härdiga gentianor, utan de blommar bara denna höst. Äkta höstgentiana är ofta mycket dyrare i inköp än mindre härdiga sorter. Då andra arter ofta är lättare att föröka blir de därigenom billigare att köpa. Många odlas i bara torvjord och kan vara svåra att klara i rabatt om man inte blandar in vanlig rabattjord eller kompostjord.   

Av: Bjornen

  • [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('Bjornen'))
  • [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('Bjornen', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

  • 2007-10-25
Annons:
Bjornen
2007-10-25 11:40
#1

En lite omarbetad artikel som fanns med i förra numret av tidningen Dalabygden, där jag varje vecka skriver aktuella trädgårdsartiklar .

Upp till toppen
Annons: