Annons:
Etikettkrukväxter-utomhus-och-inomhus
Läst 53179 ggr
Bjornen
2009-03-06 09:02

Föröka krukväxterna

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

I samband med omplantering är det lämpligt att klippa ner krukväxterna och det som blir över kan bli nya plantor för dig eller någon annan.

En nytagen stickling av en gammaldags bladbegonia. Stickling är skuren precis under ett bladfäste där bästa rotzonen finns

Nu under vårvintern och våren är det oftast som lättast att föröka krukväxter. Vid omplantering är det bra att skära tillbaka växterna och då kan det bli tillfälla att ta reda på sticklingar för att förnya växterna eller för att få flera åt sig själv eller till vännerna.

Under vintern har de flesta växterna vilat mer eller mindre och tillväxten har varit liten. Därigenom har stjälkarna "mognat" och olika kemiska ämnen har gjort att det lättare kan bildas rötter. När nu ljuset har börjat återvända börjar också tillväxten att öka. Sticklingarna bör tas av friska plantor och från friska men gärna lite förvedade stjälkar. Om sticklingar tas från dåliga moderväxter kan olika sjukdomar följa med och då blir även den nya plantan också angripen. Rotbildningen blir sämre från dåliga sticklingar och resultatet kan bli misslyckat. En växt kan dock räddas genom att ta sticklingar från dåliga moderplantor. Om enda exemplaret är på väg att dö, kan sorten ibland räddas genom att ta sticklingar. Sådana sticklingar bör skötas om mera noggrant och eventuellt placeras för sig själv om orsaken till moderplantans dåliga skick beror på någon sjukdom. Olika virussjukdomar kan smitta från sjuka till friska plantor. Både växtsaft och redskap kan sprida smittan.

Färdig stickling att plantera i kruka.

Sticklingarna tas bäst genom att skära av dem med en vass kniv och de bör skäras av precis under ett blad. Det nedersta bladet tas bort och eventuellt ytterligare något eller några blad. Om det är stora blad kan man ta bort delar av bladen. Det bör dock alltid finnas något blad kvar på sticklingen. Det bästa resultatet blir om sticklingar sticks direkt ner i krukan. Genom att sätta flera sticklingar i samma kruka blir det en kraftigare växt och tre sticklingar spridd i krukan ger ofta en fint fyllig växt. Till sticklingar bör man använda plastkrukor som behåller fukten bättre än lerkrukor. Bästa jorden är vanlig kompostjord eller planteringsjord som har blandats med lite sand för att jorden ska bli lite porösare. Jorden bör vara lagom fuktig och den vattnas lite för att jorden ska samlas kring sticklingen. Därefter kan gärna jorden torka lite grand innan man sätter en plastpåse över sticklingen. Bästa rotsättningen blir på ett ljust ställe men inte med allt för mycket gassande sol. Oftast rotar sig sticklingarna bättre vid högre temperatur och växter som växer på riktigt varma platser behöver ofta stå varmt för att de ska kunna rota sig. Sticklingar kan också planteras i olika småkrukor eller Jiffy7, men då behöver sticklingar ofta lite mera passningar för att hålla dem lagom fuktiga. Sticklingar kan också sättas i ett glas med vatten, där de bildar rötter innan de sätts i krukan. Lättrotade växter kan mycket väl sättas i vatten först, men växter som är mera svårrotade mår bättre att stickas ner direkt i jorden. I avvaktan på lämpliga krukor, kan man alltid sätta sticklingarna i vatten. Tyvärr brukar några dagar lätt bli veckor och innan man är färdig att sätta dem har de ändå lyckats få rötter.

Även långa bladlösa stjälkar kan användas som stickling.

Kaktusar och suckulenta växter kan gärna stå några dagar så att snittytorna torkar upp ordentligt innan de sätts i ännu mera sandblandad jord. Andra växter med mycket växtsaft som t.ex. alla törelväxter (julstjärna och Kristi törnekrona bl.a.) kan man stoppa blodflödet genom att bränna snittet med en tändsticka både på moderplanta och sticklingen. 

Även blad kan användas för att få nya plantor. Man bör då dra av bladet så även nederdelen av bladet blir med. Normalt tar det lite längre att få rötter på blad än på sticklingar.

En del växter kan också förökas med ett blad eller bara en del av ett blad. Där är saintpaulia och kornettblomma (Streptocarpus) de vanligaste och enklaste. Men även en del bladbegonior t.ex. rexbegonia och svärmors tunga kan förökas genom att ett blad eller till och med en del av blad och de sticks ner en liten bit i en kruka med lite sandblandad jord. Överlag brukar det ta lite längre tid innan det blir en planta från ett blad. Bladet kan inte växa utan det bildas små blad bredvid och först då syns det att förökningen har lyckats. Olika växter tar olika lång tid innan sticklingen eller bladet har rotat sig. Därför bör man vänta och inte ge upp. I extrem fall kan det dröja upptill ett år innan sticklingen börjar växa. Så länge sticklingen ser frisk ut finns det alltid hopp. Försök inte att ta upp sticklingen för att se efter om det har bildats rötter, oftast blir de eventuella späda rötterna skadade och det kan innebära att sticklingen dör istället. Sedan sticklingen har rotat sig ordentligt kan den planteras i en lerkruka och du har en ny krukväxt som är exakt lik den gamla.

Växter som bildar sidorosetter eller bildar avläggare kan delas försiktigt och planteras i en ny kruka. Om de är lätt delbar kan de dras itu försiktigt annars delas de med en vass kniv. Den lilla plantan bör åtminstone ha lite rötter kvar och moderplantan hanteras extra försiktigt. Lämpligaste tiden att dela växter är i slutet av viloperioden innan de har börjat växa nämnvärt igen.

Annons:
skuggspel
2009-03-06 09:22
#1

Åh, vilken bra artikel!! Tack, det var precis vad jag behövde läsa!Glad

Liten fråga, vad är sidorosetter som du skriver om i sista stycket?

Bjornen
2009-03-06 09:32
#2

Sidorosetter är när t.ex Clivia bildar en ny sidolök. Det är oftast bara örtartade krukväxter t.ex aloe och agave samt lökväxter som ibland bildar sidorosetter. Några är gränsfall om det är sidorosetter eller om moderplantan breder ut sig som t.ex. Saint paulia eller Streptocarpus.

skuggspel
2009-03-06 09:45
#3

Tack!

Bjornen
2009-03-06 09:46
#4

Av någon anledning kom inte bildtexten med. På bildrna är det en gammaldags bladbegonia. Första bilden visar hur man skär av sticklingen precis under ett blad där rotbildning är som bäst. Nästa bild visar hur en färdig stickling ser ut efter blad avtagningen.

Även långa stjälkar utan blad kan användas som stickling och ev. även delas.

Bladbegonior kan förökas också med blad, men bladen bör dras loss så att hela bladen följer med eller till och med lite till (klackstickling).

Carlo
2009-03-29 11:29
#5

Vilken bra artikel!:)

Hälsningar,
Carlo
Följ mig på instagram: andrethenoble
Medarbetare på choklad.ifokus.seblodgivning.ifokus


Jennix
2009-03-29 23:51
#6

Tack för artikeln! Glad

Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!

Annons:
sorgblot
2010-05-16 23:54
#7

Jag får inte kläm på vad en sidorosett är/ser ut. Har försökt hitta bilder som exempel, men finner ingen. Någon som möjligtvis har en bild att visa mig? Glad

Cerrolyn
2011-01-28 01:49
#8

Bra artikel.

**MVH Cerrolyn

Upp till toppen
Annons: